Venus från Milo är en klassisk skulptur av marmor som föreställer en halvnaken kvinna. Hon är 204 cm lång, står lite tillbakalutad med ena knäet framför det andra och tittar snett uppåt. Kring höfterna hänger ett tygstycke draperat och ur tygstycket tittar den ena foten fram. Håret är samlat i en knut bak på huvudet. Den vackra gestalten ger ett säreget intryck eftersom skulpturen saknar armar, på vänster sida saknas den helt och på höger sida finns bara en liten stump av överarmen. Någon gång under historiens lopp har armarna gått av och försvunnit och ingen vet längre hur skulpturen såg ut när den var nygjord. Detta har gett upphov till en mängd olika teorier om hur Venus från Milo ursprungligen var beskaffad, men det är ingen som vet säkert. Det är mycket som forskarna inte vet om skulpturen, därför har de fört fram flera förslag om vem kvinnan med höftskynket är. Den mest spridda teorin är att hon föreställer den grekiska kärleksgudinnan Afrodite, av romarna kallad Venus. Enligt andra teorier är hon en avbildning av jaktgudinnan Artemis eller havsgudinnan Amfitrite.

Skulpturen upptäcktes 1820 på Melos, en grekisk ö i Egeiska havet. Troligtvis var figuren då delad i två delar, överkroppen och underkroppen. Armarna hittades aldrig. Forskare anser att skulpturen härrör från 100-talet f.Kr och att den gjordes av en man som kallades Alexandros från Antiochia. Kanske bar Venus från Milo ursprungligen smycken av metall, såsom armband och halsband. Det finns nämligen hål i skulpturen där smyckena kan ha suttit fast. Antagligen har skulpturen varit målad i olika färger, därför såg den ursprungligen helt annorlunda ut jämfört med idag. Så småningom hamnade Venus från Milo på konstmuseet Louvren i Paris och där står den kvar än idag. Numera är den en av museets mest kända konstverk och lockar besökare från hela världen.